Ärla

Besökskarta 2015.
Lantmätereiets karttjänst
Här kan ni se hur se ser ut idag med karta och/eller flygfoto men det finns även flygfoton från 1960 och 1975
Beskrivning av Ärla stationssamhälle

Välkommen till Ärla!

Ärla Byaråd ar en allmännyttig, ideell och opolitisk förening som har till ändamål

  • att fungera som opolitiskt språkrör och remissinstans gentemot myndigheter, förvaltningar, nämnder, företag och organisationer som styr eller påverkar livet för invånarna inom Ärla stationssamhälle med omgivning.
  • att initiera, samordna, driva eller stötta projekt som är till gagn för Ärlaborna och Ärlabygden.

Hur gick det till när Ärla Byaråd bildades?

Det hela började som en diskussion i styrelsen för Ärla Vägförening. Styrelsen insåg att det fanns mycket som borde göras men som vägföreningens styrelse förhindrades att ta sig an eftersom man enligt lag inte fick. Ärla Vägförening är en samfällighetsförening som är satt att styra över samfälligheten Ärla ga:1, dvs Ärlas vägar enligt Lantmäteriets definition. Styrelsen för Ärla Vägförening fick helt enkelt inte syssla med annat än vägarna!

Det hindrade ju inte att man pratade om annat än vägar. Man beslöt sig för att försöka bilda Ärla Byaråd. Detta var orsaken till att Ärla Byaråd till en början hade ordförande, sekreterare och kassör gemensamt. För tillfället är sekreterare och kassör fortfarande samma i båda föreningarna men det finns en ny ordförande i Ärla Vägförening.
Men styrelsens sammansättning är inte på något vis låst. Det finns plats för flera engagerade personer i styrelsen. Det väljs nya ledamöter till styrelsen vid Årsmötet i mars månad varje år och de som sitter där nu kan bytas ut.

Det som också hände var att Ärla Fastighetsägarförening lades ner varvid Ärla Byaråd tog över föreningens medel och aktiviteter som till exempel Ärlabadet och valborgsfirandet.
Ärla Byaråd finns där nu för hela Ärla, inte endast för fastighetsägarna.

Det vore dock önskvärt att Ärlaborna börjar intressera sig ännu mera för Ärlas vä och väl och Ärlas utveckling.
Bli medlem!
Engagera dig i ett av Byarådets projekt!
Ställ upp för oss alla i Ärla!​

Bengt Lundblad berättar lite om Ärlas historia.

Ärla tillhör Österrekarne härad och ligger i Eskilstuna kommun. Idag bor drygt 1300 människor på orten. Ortsnamnet Ärla kommer från det fornsvenska ordet ärel och betyder stenig mark. Namnet är känt sedan medeltid, men har kanske använts långt tidigare i järnåldersamhället. Det har ett lokalt dialektalt ursprung, men bär också spår av geologisk prägel.

I Ärla har bott människor sedan stenåldern. Fornfynd från äldre och mellersta stenålder visar att området kring Ärla samhälle samt utmed sjöarna i Slytåsystemet och vid sjön Bjälken som var en forninsjö, var tidigt befolkade. Under bronsåldern omkring 4 500 f. Kr var den då lövskogsklädda Ärlaåsen lagd under plog. Nedanför åsen var området beväxt med hassel, ek och bok som lätt kunde röjas bort och marken brukas.

Ärla har två fornborgar. Ogaklev som är den östliga, ligger 300 meter väster om Vabro medan Fagerklev ligger 200 meter väster om Fagervik. Ogaklevs framtoning har varit större, säkerligen enbart för att borgkonstruktionen och murverk har varit mer iögonfallande och mer sevärd.

Vikingatiden är representerad endast av fyra arkeologiska fynd i Ärla. Det är två föremål, en grav och en runsten. Föremålen är för perioden mycket välbevarade och talande exempel för vad vikingatidens människor kunde bära på sig till vardags eller festlighet. Det är två bronsspännen från två skilda delar av socknen. Dels ett fynd från Axnäs marker i västra delen av socknen och ett fynd några hundra meter sydöst om Ärla samhälle norr om gården Älme. Den enda kända runstenen i Ärla socken som finns bevarad idag är belägen cirka 300 meter öster om gården Skoghall. Ristningen är utförd på ett stenblock (Skrivarstenen) och texten lyder:

”Fastulv, son till Viulv, lät hugga stenen
efter Holmger sin broder och Torvar sin
moder – Gud hjälpe deras ande.”

Skogshallstenen har en kristen prägel och därför bör den vara ristad kanske under senare delen av 1000-talet.

Fastulv, son till Viulv, lät hugga stenen efter Holmger sin broder och Torvar sin moder – Gud hjälpe deras ande.” Ristad sten vid Skogshall i södra delen av Ärla socken. Foto Bengt Lundblad

Under medeltiden byggdes kyrkan i mitten av Hamra by. Namnet Ärla är tidigast känt från den 25 juni 1278 i ett brev som kung Magnus den I nedtecknade. Där kan man läsa »aerlasokn a byring«, vilket skulle betyda Ärla socken i Byringe (skeppslag).

Genom sekler har ortnamnet varierat i stavning och det har aldrig funnits några försök till normalisering och varianter på namnet har gått mellan Aerlae, erlæ, Erla. På 1500-talet sade man Erresta (Ärla) och på 1680-talet skrev lantmätaren Hans Ranie Ährla Sochn. Det förekom en viss anarki under flera sekler, innan KB beslutade den 22 oktober 1927 hur sockennamnet skulle stavas.

Vid tiden för sockenbildningen under tidig medeltid fanns efter en rät linje från sjön Borsten till godset Rinkesta, elva regelbundet uppstyckade och mellan sig uppmäta markområden som var delar av den bybildning som tog sin början här någon gång under järnålder. Byarna var från väster till öster: Hagby, Axnäs, Stenby, Tummelsta, Spånga, Hamra, Kroberga, Blacksta, Valla, Rinkesta och Hedemora.

Johanniterbröderna i Eskilstuna ägde mycket mark och gårdar i Ärla socken under medeltiden. De byar där klostret ägde jord i början av 1500-talet före reformationen var Axnäs, Blacksta, Eklången, Hamra, Hedemora, Rinkesta, Spånga och Valla. Under Vasatiden hamnade dessa gårdar under Kronan och blev i vissa fall utarrenderade. Några av de större gårdarna som fortfarande existerar och som brukas är Spånga, Eklången, Tummelsta och Rinkesta.

Det var med laga skifte som byarna splittrades och gårdarna flyttades ut från bygemenskapen. Det stora genombrottet för storskiftet kom under 1770-talet så Ärlaborna var tidiga. Detta innebar att var och en av medlemmarna i byalaget skulle få sin åker och äng samlad i någon så när samlad och likvärdig ägarbild. Ännu bestod bystrukturen. I Ärla skedde det till exempel för Kroberga 1846, Västra Hedemora 1849, Axnäs 1859 och Hamra mellan åren 1861-1863. Det var för att få en mer jämlik fördelning av mark.

Den 15 augusti 1784 invigdes den nuvarande kyrkan. Den ursprungliga medeltida kyrkan var så dålig och fallfärdig att man beslutade att en ny skulle byggas. Den medeltida kyrkan är idag riven och låg på den öppna gräsytan öster om det gamla ålderdomshemmet i Hamra. Här byggdes även den första skolan i Hamra år 1875.

Vid nästan varenda större gård i Ärla fanns från 1682 ett soldattorp. Många av bygdens soldater har deltagit i många av de mer kända slagen som Pommerska och Finska krigen, slagen vid Lund och Helsingborg, det stora nordiska kriget, Wismar, Vorpommern, Södra Stäket och Karl XII´s sista kampanj i Norge 1718. Indelningsverket levde fram till 1900-talets början och Axel Arvid Landin var den siste indelte soldaten i Ärla att låsa dörren för sista gången till ett soldattorp Det var vid Stenby den 17 april 1919.

Under 1800-talet genomsyrades Sverige av många förändringar. Kyrkans makt minskade när den gamla sockenstämman ersattes av en kommunal förvaltning. Områden som fattigvård och skola utvecklades. Redan vid slutet av 1700-talet fick Ärla sin första skola vid Fridhem hemma hos den dynamiske skolläraren Johan Svedberg.

För översynen av det allmänna fanns kronojägmästare och en fjärdingsman. År 1856 inrättade Kungliga Södermanlands Hushållningssällskap skogsskolan i Skoghall där ynglingar skulle drillas i skogsnäringen. Här hade man en tid även en plantskola som levererade lövträd, barrträd och fruktträd och från 1863 även skogsfrön. Staten ansvarade för skolan från 1888 till dess nedläggning 1915.

1862 lades systemet med sockenstämma som högsta politiska organ ned och den 25 maj 1862 fick Ärla sin första kommunfullmäktige som innehöll namn som till exempel Bohnstedt som tillsammans med sin son innehade det yttersta ansvaret för Ärlas kommunala arbete under drygt 50 år. Det var förövrigt Bohnstedt som upprättade det första biblioteket i Ärla år 1858.

Hamra var fortfarande bygdens centrum och här upprättades 1891 ett fattighus och 1925 upprättades Ärlas första kommunalhus. 1891 fanns tre telefoner i Ärla socken varav Tummelsta hade en. På fyrtiotalet fanns två telefoner i Eklången

År 1895 drogs järnvägen genom bygden och kring stationshuset växte det fram ett samhälle som under 1930- och 40-talen övertog centralplatsen i socknen. Här får inte järnvägsamhällena Stålbåga och Eklången glömmas då dessa blommade upp under 1900-talet mitt. Efter kommunsammanslagningen med Stenkvista år 1952, överflyttades kommunalförvaltningen från Hamra till fastigheten Bertilslund i Ärla stationssamhälle där ett nytt modern kommunalhus byggdes.

1892 års lag om bygdevägar väckte heta diskussioner i fullmäktige, men vägnätet växte. Under 1930-talet tillkom vägen mellan Ärla station och Högåsen och 1969 byggdes vägen mellan Hällberga stationssamhälle och Ärla.

Mycket har skett i Ärla och bygdens utveckling är alltför komplex och omfattande för att redovisas för här. Några viktiga händelser och årtal gör sig dock nödvändiga och rättvisa i sammanhanget.

1895 Anläggs järnvägen mellan Eskilstuna och Stockholm med en station i Ärla.
1924 Bildas Ärla IF
1937 Planläggs samhället.
1938 Ärla brandstation byggs åt frivilliga kåren
1939 Ärla Rödakors krets bildas
1942 Lottakåren bildas
1945 Ärla samhälle lades under byggnadsplan
1947 Idrottsplatsen Åsborgen byggs om och ett pensionärshem byggs på kommunal mark vid Vallåkra i stationssamhället
1952 Ärla & Stenkvista skoldistrikt och en gemensam folkskolstyrelse bildades. Skolskjuts matbespisning införs. Idrottsplatsen invigs.
1953 Hamra skola byggs.
1971 Ärla/Stenkvista kommun inlemmas i Eskilstuna kommun
1994 Järnvägen genom Ärla läggs ner.
1995 Ärla ingår i en av åtta kommundelar inom Eskilstuna kommun. (Husby-Ärla)
2005 ombildades Ärla Vägförening till en Samfällighetsförening och tog över som väghållare i Ärla Stationssamhälle efter Eskilstuna kommun.
2014 bildades Ärla Byaråd och ersatte Ärla Fastighetsägarförening.

Under sina glansdagar som egen kommun hade Ärla många olika föreningar och loger både inom politik, nykterhetsrörelsen, och idrotten. Folkrörelseidén var stark och frikyrkorörelsen likaså.

Här fanns en biograf, café, frisör, leksaksfabrik, cementgjuteri. Kvarn, sågverk, tegelbruk, tjärfabrik och en bensinstation med tillhörande bilverkstad. Orten var begåvad med två handelsträdgårdar, dels Löta handelsträdgård men även Skogalunds handelsträdgård. Eklången hade två affärer, en reveteringsfabrik och en minkfarm. Blev man sjuk kunde man besöka sjuksystern vid distriktssköterskemottagningen som även fungerade som skolsyster

Idag finns det flera företag och samhällsinrättningar i Ärla samhälle. Här finns en låg- och mellanstadieskola och ett äldreboende, Ärlagården som drivs av kommunen. I samhället finns också räddningsvärnet Ärla Brandkår med en brandstation. Serviceutbudet består av Coop Nära, Löta handelsträdgård, pizzeria och en spelbutik. Varje år arrangeras Valborgsmässoafton med stor brasa och fyrverkeri och Ärladagen.
Pingstkyrkan finns belägen i samhället.

Ärlaborna samlar nu sina gemensamma krafter i Ärla Byaråd som skall kämpa för Ärlaortens och -bygdens bevarande och utveckling.
Den ideella föreningen ​Ärla Byaråd driver flera olika projekt som redovisas på denna hemsida.